Vespamore, Vespablogg, Vespa, blogg, blog, Vespa LX, Vespa Sprint, Vespa Super Sport, Modern Vespa, scooter, scooterblogg, Mikael Micke Dunker, automatscooter, automatic scooter, automatvespa, automatic vespa, mods, Clarks, Gävle

måndag 2 februari 2009

Berlin – scooterns huvudstad

I år är det är tjugo år sedan muren föll. Det är dom sista dagarna i januari och jag är i Berlin för första gången. Det hinner inte gå mer än femton minuter max. Så ser jag den. Utanför "Splendid Delikatessen" står en svart Vespa LX50. Den blir första bilden som fastnar på digitalkamerans minneskort. Några hundra meter längre fram räknar jag in scooter nummer två, tre och fyra. Tänker att det är lite småcrazy att Berlinarna åker så här års. Det är svinkallt ute, riktigt bitande kyla. Men gatorna är fria från snö, så varför inte?



Det är för tidigt att checka in på hotellet så jag och min fru tar U-Bahn till stadsdelen Charlottenburg i forna västberlin för en fika på stan. På vägen till Café Einstein får jag syn på en Simson Schwalbe KR 51/2, kultförklarad och här en mer populär scooter än Piaggios Vespa.


Simson Schwalbe KR 51/2 rullade ut från fabriken i Suhl första gången 1964

Efter en värmande kanna thé och en ruskigt god bagel bockar jag av fler modeller. Vespa 50S, Vespa PX, Vespa ET4. Vid tunnelbanan står några killar och filmar förbipasserande tåg. Vi har ungefär lika knasiga intressen tänker jag, även om vi spottar olika saker. Framme vid hotellet har jag tappat räkningen för länge sen. Berlin är scooterns förlovade land. När jag lägger mig första natten hinner jag bara räkna till tre hoppande scootrar innan DDR-sonen John Blund säger godnatt.

Utvilade beger vi oss till Prenzlauberg i norra delen av stan. Byte vid Alexanderplatz. Tjej med Vespaväska. Det bara fortsätter. Stan är galen. Eller så är det jag. Det är jag.



Prenzlauberg visar sig vara en riktigt schyst stadsdel, helt i min smak. Slitna hus. Renoverade hus. Street art. Vintagebutiker trängs med mysiga caféer. New Order till frukost, vad mer kan man begära?




Inte är det sämre på scooterfronten heller! Färdigfikad och redo för gatan snubblar jag över två godbitar till efterätt – en Zündapp R50 från 1960-talet och en KTM Ponny tillverkad i Österrike sent 1950-tal. Mäktigt.


Zündapp R50


KTM Ponny

Några dagar senare är vi fulltankade med intryck. Innan lågprisflyget tar oss hem igen stiger Sveriges arbetsmarknadsminister in, sist av alla. Undrar hur många scootrar han räknat till? Annars kan han ju välkomna våren i Berlin. Han får knappast färre chanser då. Jag planerar redan för återresan!



Lyssna på: New Order "Temptation" (Substance, 1987)

2 kommentarer:

Ronnie sa...

Superfina bilder!
Zündappen är verkligen asgrym...

A+M sa...

grym text, you´re the best