Texten som försvann

Med spänd förväntan har jag sett fram emot Scooteristen 74. Idag kom den, men vilket antiklimax. Posten hade vikt tidningen på mitten och knölat ner den i ett kuvert, eftersom adressen var fel! Sånt gör mig minst sagt irriterad – vilken okänslig behandling. Men vid en genombläddring konstaterar jag nöjt att trycket blev jättebra. Vi har nämligen från och med detta nummer bytt till Trydells i Laholm, Sveriges bästa tidskriftstryckeri med bland annat utmärkta magasinet Filter på meritlistan.

Sen kommer jag till "Min klubb" där jag skrivit om Gävle Scooters. Det är första gången vi presenterar oss lite mer ingående för läsarna. Även den sidan blev bra ... tills jag uppmärksammar att texten i vår logotyp mirakulöst försvunnit! Jag bara måste kolla i den tryckfärdiga PDF:en som ligger till underlag för tidningen. Och minsann – där är texten med! Skumt, jag fattar ingenting.

Det är förstås inga världsliga ting, men ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Det är väl sånt där som är det knasiga med att själv vara inblandad och ansvarig för hur det ser ut. Det kanske inte är nån annan som lägger märke till dessa petitesser och säkert har det smugit sig in fler missar, det vore nästan oroväckande annars.

Men artikeln skriven av Stig Serrander, en gång ordförande i Vespa Club Sverige och idag över 80 år gammal, har vi fått möjlighet att bildsätta med ett fantastiskt fotomaterial som sträcker sig över flera sidor. Den vill ni inte missa! Eller avslutningen på Rolf Axel's Lambrettamek, årsmötet, uppslaget om alla nyårsrideouter och Faro Basso och ... god läsning!

Lyssna på: Sonic Youth "100%" (Dirty, 1992)